Logo Familjen Per Ljuden

Länkar

Hem

Per
Musik
GIS
Aleksandra
Erik
Ju-Jutsu
Banjo

Gopshusboken

Gopshus - en by i Mora

Olpersbäcken

 

Tillbaka till Innehållsförteckning

Det var inte endast i byns större vattendrag, Gopalån och Gopshusbäcken, som det fanns vattenhjul. Även den mindre och oansenligare Olpersbäcken hade ett sådant vid gården Olpers, som vid den tiden ägdes av Lund Per Persson.

Detta vattenhjul drev ett tröskverk som stod inne i Olpersgårdens trösklada och var beläget uppströms gamla byvägen, alldeles ovanför vägbron över bäcken. Dammarna, som egentligen var två, låg efter varandra ytterligare något längre upp, den nedersta mitt mellan Olpers gamla affärslada och stugan i Ass-gard, den gård som senare blev C-E. Ljudéns. Den översta dammen låg omedelbart ovanför gamla Olpersstugan.

Denna anläggning anlades antagligen samtidigt, eller ungefär vid den tidpunkt som gården Olpers byggdes. Det var troligen någon gång omkring 1885.

Olpersbäcken rinner upp i trakten av Enmyran och på grund av begränsat nederbördsområde, hade den ganska liten vattenföring, åtminstone otillräcklig för att driva ett vattenhjul med tillhörande tröskverk.

För att få tillräckligt med vatten till anläggningen måste en del arrangemang vidtagas.

Sålunda anlade man ovanför byn en damm som fungerade som vattenmagasin. Det finns rester kvar av denna än i dag, cirka hundra meter ovanför där gärdesgården som gick runt om byn passerade bäcken.

Till denna vattenreservoar leddes allt vatten som utan alltför kostsamma åtgärder kunde komma ifråga. Således ledde man vatten från södra delen av Enmyren genom ett dike till den här bäcken. Vidare togs vatten från närbelägna Ängsholbäcken genom så kallad vattenöverledning.

Allt detta vatten samlades sedan i vattenmagasinet, när det var nödvändigt, för vidare befordran till vattenhjulet i Olpers via dammbyggnaden där. Mellan övre och nedre dammen ordnade man med tillflöden till bäcken på alla ställen där detta var möjligt. Ingen vattensamling var för obetydlig, det gällde att tillvarata allt.

Gertru Erik Olsson på Bryktbåkk, som var en uppslagsrik man, hade även tankar på ett vattenhjulsdrivet tröskverk uppe vid sin gård. Därför grävde han en kanal från Olpersbäcken och i slänten bredvid denna, till en plats där han byggt upp en trösklada vilken stod på stolpar. För vattenhjulets plats hade Gertru Erik grävt en stor grop i marken. Varför denna anläggning aldrig blev färdig och kom i bruk är ej bekant.

I övrigt har Olpersbäcken till en del haft samma betydelse för människorna, som bodde i närheten av densamma, som Gopshusbäcken hade för dem, som levde i anslutning till den.

Sålunda var Olpersbäcken för folket i till exempel gården Ullås av stor betydelse. Där tvättade och bykade man, hämtade vatten till djuren och mycket annat. Hela vintern fick man emellertid, enligt uppgift från Elsa Larsson (Ullås-Elsa), spara ihop tvättkläder som tvättades när våren kom och bäcken blev isfri.

Numera är inte Olpersbäcken vad den varit. Genom skogsdikningen har tillrinningen minskat och det är endast vid snösmältning och extremt hög nederbörd som den gör skäl för namnet. Dammarna har förfallit och vattenhjulet med tröskverk revs omkring 1930-talet, liksom alla andra sådana anläggningar i Gopshus.

Nästa kapitel: Något om bakgrunden till framväxten av de folkliga hemslöjderna

Tillbaka till Innehållsförteckning

2006-01-09

e