Logo Familjen Per Ljuden

Länkar

Hem

Per
Musik
GIS
Aleksandra
Erik
Ju-Jutsu
Banjo

Gopshusboken

Gopshus - en by i Mora

Något om bakgrunden bakom framväxten av de folkliga hemslöjderna

 

Tillbaka till Innehållsförteckning

Moraprosten P.G. Svedelius skriver i en fattigvårdsberättelse av år 1852, där han redogör för församlingens näringsliv följande:

"Församlingens huvudsakliga näringsfång kan anses vara jordbruk och boskapsskötsel. Då likväl den odlade jorden är alldeles otillräcklig att försörja dess talrika bebyggare, så nödgas den vida större delen därav vara betänkte att genom binäringar bereda sig nödtorftig utkomst och livsuppehälle.

För detta ändamål begagnas den kallare årstiden att förfärdiga en myckenhet väggur, mässings- och järnarbeten, vävskedar, laggkärl, skåp, kistor, såll, askar med flera träarbeten, vilka till andra orter avföras att försäljas eller ännu oftare att utbytas emot spannmål.

Genom kolning och forsling för härvarande järnbruk söka och många sin bärgning, varförutan omtanken övar sig på åtskilliga mindre allmänna industriarbeten eller sysselsättningar.

Så snart årstiden det medgiver utvandra en stor del av socknens arbetsföra inbyggare, som kunna undvaras vid jordbruket, till andra delar av riket, stundom ock till utländska orter, i synnerhet till Finland, för att bereda sig arbetsförtjänst; männen vanligen genom stubbrytning, murning, timring eller vävskedsarbeten, kvinnorna genom trädgårdsskötsel och sädeströskning."

Dessa prostens ord klargör den miljö ur vilken de folkliga hemslöjderna framvuxit i de här trakterna. Ursprunget och orsakerna till dessa förhållanden bottna till stor del i de för norra Dalarna säregna ägoförhållandena, nämligen att vid arvsskifte gården delades mellan arvingarna, i stället för att en av dem löste ut de övriga. Därigenom blev jordlotterna till sist så små, att de, som en författare säger "oftast icke kunna föda mer än tvenne getter och några får". Jordmånen var ofta mager, och åkerarealens utökning kunde ej heller ske i samma takt som den starka folkökningen.

Ovanstående beskrivning kan i stora drag äga giltighet när det gäller Gopshus. I det följande skall försök till beskrivning av några av dessa hemslöjder och dess utövare göras.

 

Nästa kapitel: Hemslöjd och hantverk i Gopshus

Tillbaka till Innehållsförteckning

2006-01-09

e